Jag tänker på det här med förebilder

Alltså, jag ju som sagt svårt med det här med förebilder som företeelse i allmänhet för det är ett ansvar som bara avkrävs kvinnor. Precis som Underbara Clara skriver så är det inte en jävel (utanför Twitter) som bryr sig om ifall Zlatan uttalar sig sexistiskt om kvinnliga fotbollsspelare eftersom han ändå är en förebild för förortskids (nevermind att han pissar på femtio procent av dem), men jävlar i min lilla låda om en uppburen kvinna på något sätt gör något som är oförenligt med att vara en god förebild för andra.
 
Därför är jag fan allvarligt oroad över den här personkulten som uppstår kring en del kända (igen, kvinnliga) feminister, för jag tänker att det egentligen bara är ännu en variant av hora/madonna-komplexet: Vi höjer någon till skyarna och dekorerar henne med en massa egenskaper som hon kanske förvisso har, men inte enbart består av - och när hon misslyckas med att vara en God Feminist så är fallet enormt. Det händer regelbundet i Lady Dahmers kommentarsfält så fort hon visar tecken på någon slags (verklig eller av läsare upplevd) inkonsekvens i sitt agerande kontra sin feministiska övertygelse - för att vi inte längre står öga mot öga, inte längre dömer henne efter samma måttstockar som vi dömer våra medmänniskor.
 
Så jag tycker att vi allihopa följer Underbara Claras exempel - vi ger fan i det här med att vara förebilder och tillåter varandra att vara hela människor istället. Det är ju trots allt det som feminismen strävar efter.
#1 - - Moa:

Så himla klokt. Så gör vi tycker jag.

Svar: <3
Flickvänsmaterialet

#2 - - http://breakuntil.blogspot.fi/:

Jag upplever att många feminister älskar att debattera och fundera kring ny sorts kunskap. Jag har aldrig upplevt att en feminist skulle ha kritiserat LD personligen för något hon gör, snarare diskuterat det på ett allmänt plan, kanske lite hätskt ibland. Men kanske har jag fel och kanske har jag inte följt med tillräckligt noga...

Överlag avskyr jag förebildsgrejen men jag tycker inte att problemet är andra feminister. Men kanske är det för att jag själv aldrig råkat ut för så pass enorma diskussioner om mina tankar som LD. (Många "kanske" i den här kommentaren.)

Svar: Jag har personligen inte heller varit så utsatt för mina bloggar har alltid varit rätt små, men rätt ofta tycker jag mig ha sett kommentaren av typen "nu sjönk du i mina ögon" hos bland annat LD, där liksom hela personen blir avfärdad av läsaren för att bloggaren inte upplevs leva som hen lär.
Sen har jag emellanåt själv tänkt liknande grejer om bland annat LD även om jag aldrig kommenterat nåt, vilket jag nu kan känna har varit rätt orättvist tänkt av mig. Vi gör så gott vi kan, men ingen av oss är fristående från det samhälle och sammanhang vi lever i och det är fan omöjligt att göra rätt och leva som en lär jämt. Så det är nog lika mycket en reflektion kring mig själv och vilka krav jag har haft på "uppburna" personer kontra vilka krav jag har på mina nära och kära som kring hur feminister i allmänhet förhåller sig till "förebilder".

Flickvänsmaterialet

#3 - - Therese:

Äh. Jag skiter i förebilder och använder mig av ordet inspiratör istället.

Svar: Klokt, känns spontant mycket mer avslappnat och kravfritt.
Flickvänsmaterialet

#4 - - Fine - en 21årings syn på sex, kärlek och relationer:

Hear, hear!

Svar: <3
Flickvänsmaterialet