#femfoto14 - 18. Ilska

 
Idag tänkte jag skriva lite grann om #ilska och feminism, apropå det här med att vissa menar att feminismen är för arg och oresonlig och hatisk.
 
Jag vill hävda att feminismen inte på långa vägar är tillräckligt arg ännu, och att ett av patriarkatets absolut vassaste vapen är att det lärt oss redan från att vi är små att tjejer inte får vara arga och opponera sig. Det drabbar oss på individnivå på så sätt att jag exempelvis ofta börjar gråta när jag blir förbannad och därför får svårare att på ett tydligt sätt värna min integritet och mina gränser (eftersom det är svårare att ta lina krav på allvar när jag gråter än när jag skriker), och på en samhällelig nivå på så sätt att kvinnor försöker resonera, vara förstående och tillmötesgående, mäkla fred och släta över konflikter när det mest effektiva (men känslomässigt mer obehagliga) är att ställa till med ett jävla liv och kräva att förtrycket upphör. #femfoto14

#femfoto14 - 17. Frustration

 
Bloggen har blivit mitt sätt att hantera min frustration. Det var det enda syftet med den i början, att ha någonstans att skriva av mig och samla mina tankar. Och det är så sjukt skönt och befriande att göra det! Tvärtemot vad många verkar tro så har det snarare gjort mig mindre bitter att pysa ut och ventilera mina frustrationer än att bära på dem själv.

#femfoto14 - 16. Motstånd

 
En grej som liksom har spillt över till resten av mitt liv och ökat min tilltro till min förmåga att göra motstånd har varit att lära mig feministiskt självförsvar. Det är häftigt att känna sin egen styrka och släppa lös all ilska. Jag föreställer mig ofta att det är det jag gör när jag käftar emot förtryckare, att jag slår och sparkar på dem på samma sätt som jag gör med en mits fast verbalt istället för fysiskt.