#10xfeminism - 7. Här är en lista på fem av mina främsta feministiska förebilder
Okej, här kommer jag att göra en reservation för titeln på inlägget och inleda med att förklara vad jag känner är problematiskt med förebilder som fenomen och särskilt inom feminismen.
Jag har svårt för det här med förebilder. För mig innebär det att sätta människor på en piedestal och jag upplever att det skapar ett avstånd mellan mig och personen som jag höjer upp - plötsligt står vi inte öga mot öga som jämlikar längre och det gör det svårare att förhålla sig kritiskt, tycker jag.
Dessutom är kravet på att vara en förebild någonting som framförallt drabbar kvinnor, och det tänker jag bara är ännu en variant på hora/madonna-komplexet: Upp som en sol på förebildshimlen och platt som en pannkaka när vi inte lyckas leva upp till de orimligt ställda förväntningarna.
Jag tror inte att feminismen är betjänt av idoldyrkan. Alltså, jag gillar Gudrun Schyman as much as the next girl, men min strävan med feminismen är inte att människor ska bli så goda feminister som möjligt, utan att människor ska få vara sig själva i så stor utsträckning som möjligt.
Med detta sagt - här är några kvinnor som inspirerar mig, utan inbördes ordning:
- Fanny Åström. Jag har följt Fanny länge och sett henne utvecklats till en av Sveriges absolut vassaste feministiska skribenter. Fanny lyckas väldigt ofta med att sätta ord på det där som skaver inom mig, och hon lyckas konkretisera det på ett sätt så att det går att göra politik av det.
- Nanna Johansson. Det finns absolut saker som är problematiska med Nanna Johanssons verk, men Nanna har varit min inkörsport till feministisk humor och användandet av humor som feministiskt självförsvar.
- Min mamma. När det feministiska samtalet blir för medelklassigt och priviligerat så tänker jag på min mamma. Min mamma som inte har några tjusiga titlar eller högskolepoäng, som har haft slitiga jobb som postkassörska, åkerichaufför och läkarsekreterare. Jag tänker på hur hon har kämpat för att se till att jag har haft kläder på kroppen och mat på bordet, och hur jag hatar alla som missunnar henne en cigg på lunchrasten. Som tycker att hon borde prioritera att köpa ekologiska ägg istället, samtidigt som de själva åker tur och retur till New York. Min älskade mamma.