Problemet med gulliga små disclaimers
Det finns en grej vi måste prata om, och det är det här med att ta avstånd från den stereotypa feministen.
Jag ser att många gör det - många skriver små gulliga disclaimers där de tonar ned och säger att de inte hatar män och att de rakar sina armhålor und so weiter - och jag har tidigare gjort mig skyldig till det här, för att jag har hoppats att patriarkatets hammare på så sätt ska undgå att hamna på mig.
Problemet är - förutom att det inte fungerar, de kommer att komma efter dig oavsett för att du tar dig ton över huvud taget - att det här är djupt osysterligt, eftersom det är att positionera sig gentemot sina medsystrar för att själv vinna någon slags immunitet. Att själv få epitetet Vettig Feminist av män som inte själva är feminister.
So by all means - hata inte män om det inte fyller i funktion i ditt liv och i din feminism, raka dina armhålor om du vill det - men snälla. Skriv inte gulliga små disclaimers varje gång du uttalar dig om feminism där du tar avstånd från oss håriga och manshatande. Sälj inte ut oss för att få sola dig i mäns bekräftelse.
Det är ju vi som håller dig i handen när det stormar.
Hej! Kan du inte skriva lite om det här med manshat, hur det kommer sig och hur det funkar i relation till eventuell pojkvän, pappa osv. Jag läser många feministbloggar och tycker feminism/genus är superintressant, håller med i det mesta, men just manshatet har jag aldrig riktigt greppat. Jag tror alltid gott om alla män tills de bevisar motsatsen (naiv??) och då levde jag ändå själv i en våldsam relation i flera år som jag till slut lyckades ta mig ur. Men som sagt, förklara gärna manshatet för en oinvigd :)